Med placeringar mellan 5 och 8 de senaste åren så hade jag högre mål idag. Det stora målet var framförallt att göra bra orientering och ha kontroll hela vägen.
Igår var det kval. Jag hade en riktigt bra känsla i kroppen och det liksom bara flöt på, med endast några få, få undantag. En riktigt bra dag på jobbet med andra ord. Dock var det bara kval. Idag var det dags för final. Jag hade taktiken klar för mig. Ända tills jag kom till start vill säga. Då började jag få lite osäkerhetskänslor, som jag inte riktigt kunde hantera. Jag startade loppet och de distinkta besluten som fanns där igår, var inte där idag. Hela loppet präglades av halvdana beslut, som fattades under tiden, framförhållning noll, kartkontakt noll. Mitt mantra snurrade i huvudet ”ta dig tid att läsa kartan”. Inte ens då lyssnade jag på det. Hade en bättre period de två sträckorna in mot varvning, men eftersom jag visste att första halvan av banan inte hade varit bra och när jag fick det bekräftat vid varvning att jag ”bara” varvade som 5:a så blev det ännu en grej i en negativ spiral. Det gjorde att den sista fightingspiriten in mot mål inte heller fanns där till 110% och jag kom i mål och hade inte på hela banan lyckats vända den negativa trenden. Det blir en sån otroligt stor kontrast mot gårdagens kvallopp som på alla sätt kändes väldigt bra och att jag idag gör väldigt mycket fel. Det mentala spelet som pågår inuti hjärnan under den där otroligt intensiva kvarten är väldigt intressant och lärorikt. Slutresultatet blev dock ändå en delad 6:eplats, 54 sekunder efter goa Helena Jansson som imponerande sprungit till sig ytterligare ett guld som hennes pappa får placera i en plastpåse i en låda i Skövde! :)) Härligt! Jag jobbade mig placeringsmässigt ett barr upp mot förra året och det är alltid ett steg i rätt riktning! Och även om kvalloppet inte betyder något i just barr så fick jag med mig en väldigt fin känsla som jag kan ta med mig på bl a Nordic Sprint and Chasing-Start Orienteering Tour (…) i juni månad!
Att jag sedan fick veta att min käre morfar valt att somna in natten till idag gör de där barren (=plakett”löven”, whatever…), placeringarna, sekunderna, missade vägvalen, rätta vägvalen, inte lika viktiga längre. Hoppas du har det bra där du är nu, morfar. Hälsa mormor! ❤
En sån här grej gör att verkligheten kommer väldigt nära och jag uppskattar allt det fina runtomkring mina egna lopp den här helgen – vännerna i karantänen, goa klubbkompisar som hejar, familj som finns där, ledare och tränare som peppar. Det är det som är viktigt. Egentligen. Tack!
Resultat kval
Resultat final
Karta kval (D21C)
GPS-tracking final
karantän is the new black!