LĂ€gesrapport.

8 04 2013

Sitter iförd sprint-tĂ€vlingsoutfiten och funderar mestadels framĂ„t, men nu Ă€r det dags för en tillbakablick för att pĂ„minna mig sjĂ€lv och delge er över vad jag Ă„stadkommit de senaste veckorna. Grus-8:antestet 19 mars gav mig en viss trygghet i att den fysiska formen Ă€r god och att jobbet med det fysiska har fungerat bra under vintern. Det var sedan dags att undersöka den tekniska biten, och under de senaste veckorna har jag försökt jobba bort ett visst stress-beteende jag haft lite till och frĂ„n (Turkiet, DM Natt o s v). Jag har sprungit Kvillebyns WRE-lĂ„ngdistans, sistastrĂ€ckan pĂ„ 4-dama, Öjetrampens lĂ„ngdistans och senast igĂ„r Ă€nnu en lĂ„ngdistans arrangerat av IK Uven. Sakta men sĂ€kert har det gĂ„tt bĂ€ttre och bĂ€ttre och jag har Ă„terfĂ„tt kontrollen över mina beslut. KĂ€nns skönt.

HuvudmÄlet för 2013 Àr VM och med mest blick riktat Ät lÄngdistansen. DÀrför kÀnns det extra bra att redan ha genomfört flera tuffa lÄngdistanslopp. Det Àr riktigt bra att arrangörerna Àven pÄ de mindre tÀvlingarna (som visserligen blivit stora eftersom hela Sveriges orienterare vallfÀrdat till barmarken hÀr i vÀst) arrangerar lÄngdistanser med fulla banlÀngder motsvarande en segrartid pÄ mÀsterskap.

Vintern i Sverige har ju stĂ€llt till det för mĂ„nga arrangörer och tĂ€vlingar har stĂ€llts in – dĂ€ribland mĂ„nga stafetter som skulle ha fungerat som 10-milagenrep. Jag och mitt GMOK har hunnit med en elitstafett: 7-manna/4-dama dĂ€r det slutade med solklar seger för Viktora, Emma, Hanna och mig. Jag fick ett smickrande utgĂ„ngslĂ€ge som nr 4, knappt en minut bakom ledande LinnĂ© och Lidingö och hack i hĂ€larna pĂ„ lokalkonkurrenten IFK Göteborg. Gjorde en liten miss pĂ„ första kontrollen, men vĂ€xlade sedan upp och gjorde ett vĂ€ldigt bra jobb fram till varvningen. InsĂ„g att jag passerat alla lag före mig i gafflingen till 2:an (dock utan att se dem), och förstod att jag hade en komfortabel ledning. Kunde hĂ„lla det fina flytet sĂ„ nĂ€r som pĂ„ en kontroll, men den missen gjorde inget utan det blev en betryggande segermarginal ner till Lidingö. Alltid otroligt hĂ€rligt att springa tillsammans med ett lag över mĂ„llinjen och kĂ€nna att jag och de andra tjejerna gjort vad vi tĂ€nkt.

Under torsdag och fredag förra veckan var jag pĂ„ Bosön. En miljö som ger sĂ„ mycket energi – man vill göra allt – trĂ€na hela tiden! Dessutom ger det goda minnen frĂ„n dĂ„tid dĂ„ jag var dĂ€r med orienteringsgymnasiet och hoppade höjdhopp i 3 dagar vilket resulterade i tidernas trĂ€ningsvĂ€rk i ryggen som gjorde att jag pĂ„ ett natt-DM dagen efter sprang med ryggen i en 90-gradig vinkel, men vann Ă€ndĂ„. Nu var inte höjdhoppandet huvudsyftet pĂ„ den Bosö-resan, men det Ă€r vad jag minns! Dessutom var Bosön platsen för min första samling i juniorlandslaget vintern 07-08. Minns att Kajsa Nilsson (idol – duktig och orĂ€dd) berömde oss för att vi var sĂ„Ă„Ă„ snygga i SverigeklĂ€der. Det var bĂ€sta komplimangen dĂ„, för vilken kĂ€nsla det Ă€r att fĂ„ ta pĂ„ sig de dĂ€r klĂ€derna för första gĂ„ngen… Men Ă„ter till Bosön 2013! Bosön ger energi – men det tar ocksĂ„ energi. Denna gĂ„ngen sög det ur nĂ€stan all fysisk energi jag hade inom mig. 3 maxtester pĂ„ ett dygn. Ett pĂ„ löpband. Ett utomhus runt anlĂ€ggningen. Ett inomhus i den gigantiska vinnarhallen. Allt med mask och mĂ€tare pĂ„ ryggen. Allt för att hitta de dĂ€r smĂ„ smĂ„ detaljerna som kan vara ack sĂ„ avgörande pĂ„ framtida sprinttĂ€vlingar. Allt tillsammans med delar utav vĂ€rldens bĂ€sta landslag. Vilka dagar. Vad jag kĂ€mpade. Fysiskt och mentalt. Och det avslutades pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Innebandy och hallonpaj. Och vĂ€rldens mest trötta ben. Och illamĂ„ende. Det Ă€r dĂ„ det kĂ€nns att jag gett precis allt.

PĂ„ söndag Ă€r det dags att kicka igĂ„ng och det ordentligt. UltralĂ„ng-SM. PĂ„ hemmaplan i Göteborg. Tuffa skogar – men ack sĂ„ fina! VĂ„r i Göteborg. Den terrĂ€ngen kan vara den bĂ€sta som finns. Jag fullkomligt njöt till 100% pĂ„ tĂ€vlingen i gĂ„r (för att inte tala om under 10-milatrĂ€ningen i Lexbybergen i onsdags!) och i huvudet sprang jag UltralĂ„ng-SM. IgĂ„r mĂ€tte banan 9,3 km. PĂ„ söndag mĂ€ter den nĂ„got lĂ€ngre. 14,8 km för att vara exakt. Huvudet förberedde sig pĂ„ att orka drygt 5 km till. Det kommer nog Ă€ven det framkalla trötta ben och illamĂ„ende – precis som jag vill att det ska göra.

Dock Ă€r jag nu iklĂ€dd sprintstassen och det Ă€r för att helgen efter, om knappt tvĂ„ veckor Ă€r det Sprint-SM. OcksĂ„ det hĂ€r i Göteborg. i Chalmers/GuldhedenomrĂ„det. Det kommer bli en hĂ€ftig tĂ€vling det ocksĂ„. Kom dit och heja! Det kan göra att det gĂ„r den dĂ€r vĂ€rdefulla sekunden snabbare…

Nu Àr det dags att avsluta och plocka upp gÀsten för veckan. Hon jag levde med dygnet runt i Nya Zeeland. Har en kÀnsla av att det hÀr kan bli kul. Och galet.

4dama

  4dama2 4dama_vic SAMSUNG SAMSUNG

Look a like:

http://cache2.allpostersimages.com/p/LRG/64/6495/1LZ6100Z/posters/batman-the-dark-knight-rises-bane-sewer.jpg

(Han Ă€r dock bara nĂ„got mer biffig över biceps…)


ÅtgĂ€rder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: