Schweiz del 4 – ”Nu får dom fan lägga ner!”

16 08 2011

Efter tredje etappen var det vilodag och en välbehövlig sådan. När Felipe var duktig och tränade två pass om än lugna sådana så låg Elin och jag på latsidan.

Vi besökte gamla stan i Chur (förövrigt Schweiz äldsta stad) och jag våldgästade den fina katedralen med att vara för lättklädd och fick en tillsägelse. Vi träffade på trevliga gubbar från Australien och lagom till när vi blivit hungriga och handlat picknickmat så såg himlen oroväckande mörk ut, sen sa det pang och den kändes som om en fjällflod kom från himlen på en gång. Helveeeete vad det regnade. Plaskblött allting och vi fick äta picknicken vid köksbordet. Inte helt fel det heller dock. Under kvällen fick vi avnjuta Philipps cocking-skills à la Ratatouille som (faktiskt? :P) smakade riktigt bra!  🙂 Fick under kvällen också möta himmelriket på riktigt när jag fick smaka på Christines (mamma Sauter) fantastiskt goa browniekaka. Alltså jag har ätit många chokladkakor i mina dagar, men den där… Det var… Obeskrivligt. Så jävla goda.

Dag 5 och 4:e etappen. Skulle inte vara så mycket stigning (bara 270m eller något) och lift till start, men när vi kom upp med gondolen till arenan så insåg jag att det skulle vara varvning och att en hel del av den stigningen skulle komma på slutet därav citatet ”nu får dom fan ta o lägga ner”… Trodde som sagt först inte att det skulle bli så jobbigt, men efter den slutdelen och en downhill-del som hette duga så kändes det ganska ordentligt i kroppen kan jag lova. Men kul orientering och ännu en gång en riktig upplevelse. Vädret var lite sämre, men ändå uppehåll så det gick att njuta fullt ut. Lyckades också springa in i ett elstängsel med ganska ordentlig kräm i. Fattade inte vad som hände först när hela kroppen ryckte till, men när det kom ännu en stöt insåg jag vad som hände. Lite scary…
Karta med GPS.

Sådär fjärde dagen är tröttheten alltid värst så både Elin och jag slocknade ganska fort när vi kom hem till huset, men efter ett tag blev vi abrupt väckta av vår husvärd som berättade att vi snart ska åka o äta på restaurang. När är snart? ”Eh, om 5 minuter.” Så det blev upp och studsa och omsvirning för restaurangbesök. Och vi fick världens största pizza. Jag skojar inte. Tänk pizzatallrik och sedan typ 4cm pizza till runt om hela tallriken. Tur att jag fick hjälp av några personer… 😛 Dock slank det ändå ner en kula chokladglass efteråt. Det var mumma. Imponerad av Philipp som sänkte hela pizzan + en fet pannacotta efteråt. Haha! Man kan väl säga att vi somnade gott efter den middan…

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: