Portugal februari 2011

19 02 2011

Ännu ett utlandsläger är till ända och denna gång var landet Portugal. Jag har fått springa en massa härliga OL-pass med bra sparring och samtidigt haft riktigt roligt. Det känns så otroligt tomt att komma hem efter att ha levt lägerliv en hel vecka. Jag vill tillbaka!

Vi åkte fredagen den 11 feburari och kom fram till Castelo de Vide, nära gränsen till Spanien, ganska sent på kvällen så det var bara att hoppa i säng direkt. På morgonen efter visade det sig att vädret ser riktigt bra ut och det är ett peppat gäng som efter en stadig frukostbuffé beger sig mot pass 1 i Alteijo da Mata. Vi springer en skön medeldistans uppdelat på 2 slingor och då jag startade först blev det en hel del kodrev. Lyckades inte riktigt med att ta det helt lugnt på passet, men jag var inte den enda…

Därefter avnjöt vi en härlig brødskivelunch i gröngräset i väntan på nästa pass. Här föddes även Vegards nya smeknamn Veiron som sedan utvecklades till Veiron Brunsås!

Andra passet var en momentbana i mer kuperad terräng med en konstig attackpointsövning första tredjedelen som jag inte fattade vitsen med. Förstörde bara flytet. Sprang därför till starten för kurvbilden och sprang sedan resten av banan. Fick in bra flyt och genomförde sträckorna bra med hög blick och bra planering.

Dagen efter hade gänget fyllts på med tre schweizare som förgyllde veckan ytterligare! Denna morgon sprang vi OL-intervaller i form av tennis-OL och jag sprang med Pippa, Runnby, Karlsson och Höije. Löpare A startade 15 sek före B, C och D och de i sin tur 15 sek före löpare E. Inledde rätt knackigt tekniskt då det var mycket mer grönt och bushigt än tidigare (allt grönt/gult var dessutom borttaget från kartan), men på kanske 3 intervallen kom jag in i tekniken bättre och kunde sedan springa fort och smart. Lyckades hålla undan i ledningen på den kortaste men ganska svåra intervallen till k19, vilket var skönt! Sedan hade vår grupp kommit ifatt junisgruppen så det blev ett riktigt stort gäng på de sista intervallerna. På den sista startade vi 3+5+2 tror jag och jag gick ut i mittengruppen. Kom in i ett bra tempo och märker att vi ligger lite höger till 2an och ser en sten och plötsligt stannar täten och någon säger ”fan vi har sprungit för långt”, jag har dock stenkoll på var vi är och smiter snett framåt/vänster mot kontrollen. Stenen är dock väldigt liten och jag ser inte flaggan, men allting runtomkring så jag vet ju att jag är rätt. Tvekar ett tiotal sekunder innan jag ser flaggan och kan springa vidare. Har fortfarande en lucka och trycker allt vad jag har på de öppna ytorna till de sista kontrollerna. Till den sista lyfter jag dock blicken för långt och tar kurs mot en brant som är ca 75m bakom den rätta branten så jag springer alltså alldeles för långt och i princip hela gruppen är precis före mig i mål… Lite surt, men ändå en OK avslutning på passet.

På eftermiddagen springer jag en riktigt rolig sprint i Castelo de Vide där vi bor. Hade riktigt bra sprint-teknik. Bra framförhållning, planering och genomförande. Kul!

Dagen efter var det dags för dubbla LM och jag hade kanske tryckt lite för hårt dagen innan för att vara riktigt fräsch. Lyckades inte heller komma in i tekniken på lång-LM heller då jag inte riktigt var beredd på den typen av bana (annorlunda än tidigare – men det var bara kul och lärorikt!). Lyckas göra ett parallelfel till 4an och även bomma den något skumt placerade kontrollen och har alltså tappat ca 7min inledningsvis. Blir dock taggad igen när brorsan kommer ikapp och springer riktigt fort några sträckor och noterar bra sträcktider. 😉 Dock kanske jag blev lite väl het för jag tröttnade lite på slutet och fastnar dessutom i världens taggbuskområde så tappar ytterligare bra mycket tid… Har 58min på en bana där jag borde kunnat ha 10min snabbare. Blir 3:a (av 3) drygt 3min efter Judith som således lagt bort en hel del tid hon också… Men det var roligt med en annorlunda typ av bana och terräng!

På eftermiddagen sprang vi sprint som också var LM i Almeira de Tejo och det var en lättare sprint än den i Castelot, men ösregn och trötta ben gjorde det utmanande ändå. Blev även jagad av en hund mellan 9an och 10an som gjorde det hela ännu mer spännande… (Lite för spännande kan väl tilläggas…). Springer bra första halvan, men efter den där hundincidenten tappar jag framförhållningsarbetet och får ta alldeles för många kartstopp och tvekanden in mot kontrollerna. Ändå ett bra pass!

Efter sprinten lämnade vi inlandet och åkte ut mot kusten och Praia de Quiaios för mer strandnära och ännu snabbare terräng.

Första passet vid Praian blev en momentbana på Rovisco. Riktigt fint och snabbt område. Första delen var ”ett Orm” som krävde mycket koncentration, men som gick riktigt bra. Därefter var det kurvbild som var fantastiskt rolig! Sista delen var kompass som också gick riktigt bra. Inga direkta tidstapp på banan som sprangs i moderat/koncentrerat tempo. Kändes tryggt att springa!

Mellan träningarna åkte Judith, Ralf och jag med siktet inställt på ett Decathlon, men vi kom bara till Fozzen där vi fick kört x antal extravarv i rondeller. Vi fick oss också ett besök på beachen vid hotellet och lite fotosession. Det bästa var när Raffi skulle fotografera Judith och mig och han står med ryggen mot havet. Och som ni vet så är var sjunde våg större och det var just en stor våg som jag såg komma bakom honom och han ser Judith och jag springa, men hinner inte reagera utan får sina skor och byxor ganska blöta… Det var kul! 😉

På eftermiddagen var det vila från löpning och Werner höll i ett mycket bra bålstyrkepass där armarna även fick sig en törn. Kul att köra alla tillsammans. Därefter var det ett gäng som valde tennis före det hägrande LM i bänkpress. Jag stod över och tog på mig filmarrollen. 😉 Hade nog ändå inte orkat stången en gång… Var iallafall en rolig syn att se killarna kämpa i något de allra flesta av dem inte är så vana vid, men många imponerade stort! Själv fick jag också stretchat ur kroppen bra och efterföljande jacuzzibad och skitsnack med Judith gjorde inte kvällen sämre… Och än var den inte slut!

Ännu en fantastisk buffé intogs och jag åt så jag höll på att spricka. Det var SÅ gott! Meny completto så det smäller om det. Efter blev det sedan en hejdundrande pingismatch om 5 set där Youdidit/Johnny drog längsta strået mot Felipe/mig. Judith och jag lyckades sedan vinna mot Team Harmoni (WoW och Chew) i den efterföljande biljardmatchen. Dock vann vi på att Johan sköt i 8an i fel hål.

Nu var det onsdag och vi började dagen med ett uppföljningspass. Jag sprang med Judith och Pippa och vi tog 2 kontroller i rad och sedan bytte vi. Man skulle berätta vad man tänkte när man sprang och vad man orienterade på o s v. En utmaning att dra allt på engelska, men det gick bra! Lyckades genomföra passet riktigt bra med hög blick och kunde således se kontrollflaggorna tidigt och hålla bra tempo hela vägen in mot kontrollen. Judith och jag visade på riktigt fin tempokörning vid sista bytet eftersom Pippa aldrig hann fatta att vi varit vid min kontroll förrän vi var vid Judiths… 😛 Blev fri fart till sista kontrollen och till mål där jag ville simulera finishen på WOC-stafetten, GBR vs SUI vs SWE. SUI bjöd upp till kamp och visade också på fula knep genom en ordentlig trängning, men lyckades smita förbi och ta hem guldet till SWE. 😉

En tråkig sak är att min GPS-klocka blivit vattenskadad under vistelsen i Castelo de Vide så har inte kunnat få några rutter på de sista två dagarnas träningspass…

Lunchen intogs denna dag på en restaurang i Quiaios och även om vi fick vänta på maten så var det en otroligt god måltid vi fick i oss. Jag kände dock att jag fick tygla mig litegrann eftersom vi tjejer + Larsson skulle springa masstarten tidigare då vi inte ville köra natt-OL. Var således ganska tung när det var dags för start, men kanske mest trött eftersom det inte kändes som om jag fått någon direkt vila mellan passen. Inledde okej, men gjorde ett par riktigt stora grodor i de flacka partierna och tappade många minuter. Ingen bra eftermiddag på jobbet, men jag sprang med alldeles för lite fokus och då blir det så när det är såpass svårt…

Efter passet stannade vi kvar för att titta på killarna och heja fram dem. Filmade en hel del från deras lopp och fick klippt ihop en bra snutt från den träningen. Kul! Kommer nog filma mer från olika saker. Alltid kul att ha kvar och titta på! Hedberg imponerade som expertkommentator.

Så var det torsdag och sista passen. På morgonen sprang jag ett långpass med mig själv för att hitta tillbaka till flytet. Vi sprang från hotellet och kartan nära var väldigt bushig och även ganska brötig vilket gjorde det tuffare än tidigare. Sprang utan klocka och litade därför på känslan. Avslutade passet med att springa på stig och väg för att få springa ur benen lite och vara pigg till eftermiddagens 2manrelay. Kändes okej i kroppen.

Ja, och så var det alltså dags för sista passet – 2manrelay – först 2+2 med masstart och sedan 2+2 med jaktstart. Jag sprang i lag med Johan Runesson. Jag startade och styrde bra till de första kontrollerna, men de yngre killarna var pigga och skapade sig en liten lucka, men jag hade dem inom synhåll. Slarvade sedan lite med att kolla noggrannt i ringen till 3an där jag fick runda en ås för mycket och tappade sikten på dem. Fick sedan orientera själv och således sänka tempot något till sista kontrollen och växlade kanske en minut efter Philipp som var i täten. Johan sprang sedan mycket bra på andra och växlade ut mig i ledningen med ett tiotal meter. Hade dock bra fokus på kartan och orienterade helt okej. Niklas sprang om till 2an och efter lite tvekan och dåliga stråk från mitt håll (och de andra som låg bakom mig ;P) så hade han fått en lucka på kanske 100m. Killarna bakom gick upp och hetsade, men drog snett och jag plockade 3an före, sedan gick de om igen och jag la mig i rygg då de inte sprang lika fort som på 1a sträckan, men när vi korsade en brandgata märkte jag att de inte hade koll utan jag gick upp i tät och styrde mot kontrollen. Måns låg o högg i hasorna och gick om mot mål, men väljer rakt på och jag går runt på stig och trycker på. Mitt val var bra och Måns missar lite i riktningen och jag skaffar mig en lucka på 20m. Det visar sig också att jag växlar i tät då Niklas gör en fin 5minbom. Runesson går alltså ut i ledning på sistasträckan och håller och går i mål några sekunder före Ols som är i lag med Höije.
Vi samlar ihop fältet och beger oss mot omstarten där det blir jaktstart. Jag går alltså ut i ledning och får ta kommandot i början. Till 2an kommer Calle, Viktor och Måns om och jag hänger på. Pojkarna orienterar bättre denna slingan och jag kan ligga och orientera bakom dem, styra rätt och optimera vägvalen och plocka in sekunder här och var. Lyckas bita i bra även om de tempokör tillsammans för att hänga av mig. Växlar några sekunder bakom och det har bildats en rejäl lucka bak. Johan springer sedan bra på 2a sträckan och växlar åter i tät till mig strax före Junis (Calle) och därefter Duncan (Måns). Jag får återigen kommandot och känner mig trygg i OL:en, men tror mig ha en punkthöjd som 2a när det är en gropsänka, så blir lite tvekan och Calle får kontakt. Till 3an blir jag lite osäker och stannar lite tidigt. Calle tvekar också litegrann men plockar kontrollen precis när jag insett var jag är. Han får således ca 20m. Därefter blir det öppnare igen och det blir mer kompassorientering med blicken högt efter rätt kontrollpunkt. Ser flaggorna på ganska långt håll och också när Calle tar kontrollerna. Kan därför hålla avståndet ganska bra och märker att ingen kommer bakom. Växlar ut Rune som 2a på sista sträckan ca 10sek bakom Calle (Junis). Vi joggar bort till målplatsen och kan då se Rune steget före Junis imål så det blev en härlig SEGER! Niklas springer bra på 3e sträckan och Vejron likaså och blir inofficiell 3:a. (De fick ju lite handikapp att gå ut tidigare i jaktstarten).  Jag själv är mycket nöjd med dagen för kroppen och benen svarade riktigt bra då jag utan större problem kunde hänga med killarna och samtidigt orientera bra, smart och optimerat. I like!

Väl tillbaka på hotellet blev det middag och sedan en rematch i pingismatchen där Philipp och jag kunde göra oss själva rättvisa och vinna tämligen enkelt. 😉

Riktigt kul att kunna avsluta ännu ett fantastiskt läger på topp! Stafetten var otroligt rolig och ett bra pass för att kräma ur det sista ur benen. Likaså känns det så himla kul att få ta del av lägerliv som det här med härliga människor i en miljö där det endast finns rum för att vara sig själv.

Hemresan gick finfint och fort då bror och jag satt och redigerade film. Väl hemma i kylan kändes det inte lika kul utan jag längtar något otroligt till vår och värme! Ge mig!

Film från stafetten
Film från killarnas masstart Natt-OL 16 feb

Annonser

Åtgärder

Information

One response

19 02 2011
Burken och Amilia

Kul läsning. Synd att vi inte kunde vara med, men vi har ju vårt kvar. Åker 4/3 och hem 14:e. Då blir det en del tävlingar men även tid till några lugna träningspass.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: