Smålandskavlen 2010 – 8:a

31 10 2010

Smålandskavlen 2010 gick i år i Tranås, Småland och det bjöds därför på riktig finterräng. Laddade upp med att spana in gamla Smålandskavle-resultat och de två senaste åren har GMOK lag 1 i D21 kommit 6:a (2008) och 5:a (2009). Alltså skulle det ju vara dags för en 4:e-plats, men p g a lite återbud kunde vi inte riktigt matcha det superlag vi kan ha, så målet blev ”prisplats” (bland de 11 bästa) och det gjorde vi med råge då vi blev 8:a.

Frida sprang natten och hon sprang in som 37:a, drygt 13 minuter efter Stora Tuna som ledde från början till slut. Första dagsträckan löptes av Sara som plockade en hel drös placeringar upp till 15:e plats och nu var vi 17,5min efter. Efter Sara tog Bodil vid och fortsatte upphämtningen till en 11:e plats (ca 26min efter). Men uppe på prisplats! Gött! Och så var det dags för mig, med vittring på att bli bästa göteborgslag dessutom.

Jag hade ju snackat ner mig litegrann inför start eftersom jag inte visste hur det skulle kännas. Hade ju inte riktigt känts sådär hejdundrande under fredag och lördag, men med facit i hand var det nog bara för att jag hade ju vart förkyld och kroppen var väl helt enkelt inte igång. Jag känner nu att förkylningen iallafall är ute ur kroppen, annars hade jag inte kunnat springa som jag gjorde.

(Karta Smålandskavlen)
Jag hade som plan att inte gå ut för hårt utan att hellre ha ork att kunna öka på slutet och jag fick ett för mig bra utgångsläge: solo, en liten bit efter några olika lag. Detta gjorde att jag kunde komma in i både löpning och orientering själv, ett tempo som passade mig för dagen. Och tempot visade sig bli helt okej. Redan vid 1:an var jag förbi ett lag och även om jag blev lite förvånad när det gick neråt där jag lämnade stigen (trodde jag skulle upp några kurvor) så var inte kontrollen några problem. Fortsatte lugnt och kom ifatt SAIK vid 3:an och Kolmården strax efter 3:an. Nu bildades en liten klunga där även KR, som jag kom ifatt vid 2an, var med. Till 4:an sprang jag lite mer höger än de andra och plockade kontrollen först. Var inte så förberedd på långsträckan och de andra fick möjlighet att ta min rygg vilket de gjorde. Läste lite för mycket ut från kontrollen där jag egentligen bara kunde sprungit på kompassen, men jag tog det säkra före det osäkra denna dag. Kände att jag kunde springa ut på stigarna mot 5:an och det var ingen i klungan som gick upp för att utmana vilket betydde att jag höll ett bra tempo. Plockade sedan kontrollerna bra, men vid 8:an valde jag att gå vänster runt första branterna, där jag skulle gått lite höger, rakt upp. (Vilket jag verkligen skulle ha gjort eftersom jag kom ganska långt höger redan från början.) Istället kom jag ganska långt vänster och fick vända tillbaka långt höger för att komma uppför branterna. KR hade en annan kontroll (44:an) och gick höger direkt (som jag borde ha gjort) och skaffade sig en lucka till mig på ca 20 sek.  Här hade jag också ryckt ifrån Kolmården med 25 sek, men eftersom jag missade 10:an med de 25 sekundrarna så var hon ifatt igen och KR ännu längre fram. Slarvar sedan på nästa kontroll också där jag tar lite ryggar på H21or och tar inte varningsignalen som jag känner på allvar och springer för långt ner i sluttningen och får vända upp igen. Tappar 30 sek till. Även KR bommar denna, men inte tillräckligt mycket för att jag ska ta ikapp och då jag genomför nästa sträcka ganska knaggligt också (motljus – såg ingenting! Och därför inte när KR tar kontrollen…) utan hon får en större lucka igen och Linnéa (Kolmården) är ikapp i rygg igen. Sedan orienterar jag bra resten, men inte tillräckligt för att ta ikapp något framför. Vid 3:e sista ser jag inte skärmen till höger och tvekar lite och Linnéa går om och stämplar precis före, likaså vid näst sista. Brötar på fram till stigen mot sista och bestämmer mig för att jag ska stämpla först vid den sista kontrollen. Går om 10m före stämpling och kan välja närmaste enheten, stämpla först och komma först i spåret i den obanade delen av upploppet. Sedan ut på tartanen och trycka till och så var 8:eplatsen bärgad. Synd att jag inte orkade springa fortare tidigt för KR var inte långt före till slut…

Men en 8:eplats och en fin kyl-picknik-väska i en limegrön färg till mor får ses som godkänt. Detta lopp som gav mig en tredjeplats på sträckan 4:49 efter Billstam och 2:18 efter Claesson får ses som väl godkänt. Jag var väldigt osäker på hur kroppen skulle kännas och om jag var sugen eller inte sugen. Men väl ute på tävlingsplatsen bestämde jag mig för att göra som ol-virtuosen Ols och tänka att om det inte känns fysiskt bra i kroppen ska jag ta tillfället i akt att orientera riktigt bra eftersom det knappast kan bli svårt när jag springer lite långsammare än vad jag är van vid att göra i tävlingsfart. Smart tänkt. Dock kändes det ju till slut bra i kroppen iallafall och jag gör, trots massa folk som kom och gick runtomkring mig ändå genomföra ett bra tekniskt lopp.

Jag känner att jag fortfarande har väldigt mycket att lära och att utveckla för att få till det där sista som krävs för att bli en riktigt bra avslutare, men jag känner att jag är på god väg. Först och främst har jag en spurt och ett självförtroende i spurten som gör att jag känner mig svårslagen när jag kommer mot den sista kontrollen, men också att jag har styrkan att kunna skärma av och göra mitt eget lopp och bibehålla ett bra tekniktänk. Det känns som en bra styrka för framtida internationella (mästerskaps)stafetter där det inte är jättemånga lag på startlinjen och således ganska utspritt och få löpare per gaffling.

För att sammanfatta mina stafettinsatser på sistasträckor i år så är det ett generellt positivt facit. Jag sprang Stigtomtakavlen där jag gick ut som 5:a och plockade till 4:e plats i riktigt bra konkurrens. På 10-mila tröt orken litegrann, men plockade även här en placering från 29:a till 28:a. På Venla blev det 16 placeringar uppåt (från 60 till 44). På SM-stafetten slutade vi 8:a efter att jag gått ut som 13:e. På DM gick jag ut som 2:a ca 20 sek efter SAIK, men gick om och drygade ut till en seger på, vad var det, 8 minuter? På 25-manna plockade vi 6 placeringar på min parallellsträcka, på IFK-kavlen gick jag upp i ledning och nu slutligen på Smålandskavlen så blev det ännu en positiv trend. Det enda negativa är på Euromeeting (kanske dummaste tillfället att välja) då jag tappade från ledning till silverplats… Med andra ord så kanske det riktiga topploppet saknas, men en idel mycket stabila insatser som också har lett till sköna podieplatser med härliga lag. Stafett är grymt helt enkelt och jag ser fram emot att få till det ännu lite bättre i riktigt bra positioner på nån sistasträcka nästa år…

Så nu till det jag behöver utveckla. Det är att bli ännu mer offensiv och duktigare på att tempoväxla. Men det gäller även min ”vanliga” orientering, alltså inte bara på stafetter. Men med bra fysisk träning i vinter och teknikträning i tävlingsliknande situationer så ska jag absolut kunna förbättra mig på detta.

Annonser

Åtgärder

Information

One response

8 11 2010
Petra

Utan dig som avslutare hade det inte varit samma fina lagresultat i stafetterna! Det känns väldigt tryggt att ha en stjärna som dig att lämna över till -din lägstanivå är hög. Mitt första SM-löv som senior fick jag med dig och Jennie -Det glömmer jag inte =) Ser fram emot rafflande skojiga stafetter nästa år också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: